panfukul

Nu fortsätningen på min saga.Som jag har döpt:Vem är min familj?Nu börjar det igen.
Jag förståg inte vad brevet menade.Jag kolade på amenakan.Det var inte första appril.
Jag kolade vidare på bravet.aptopsions färäldrar:Her och fru hampsson. Rigtiga färäldrar:Her och fru pandsson.
Vad är deta.Är det inte min rigtiga pappa.Min rigtiga mamma.Min rigtiga bror.
Om dem har jugit för min hela mit live kanche jag ska ryma.
Jag:Ja det ska jag, kom Luffe.Vi ska gå lite.
Luffe sprang mot mig.Jag fångade han när han hoppade.
Jag:Kom Luffe.Vi går till mit rum och pakar.
Jag och Luffe gick till mit rum.Jag tog en väska.Jag pakade ner.
Luffes mat.Min matt.Lite kläder.Och lite anat.Jag ska någ bara va borta tre dagar för
att lära dem en läksa tängte jag.Luffe kom med en mat skål i munen och
lägde ner den i väskan.
Jag:Tack Luffe.Den får man inte glöma.
Luffe var alltid lika glad.
Jag:Nu är det klart.Kom Luffe.Vi går till den där skogen med massa snälla woobysaran som bor där.
Wooby skogen hette den någ.Jag hoppade genom fönstret.Luffe hoppade också.
Jag fångade han.Vi sate kurs mot wooby skogen.
Väldigt fin dag för att ryma.
Vi hade säkert gåt en halv time.Luffe var helt utkörd.Han stanade mit på marken.Jag bärde honom.
Vi hade komit till en fin plats.
Jag:Vi stanar här.
Jag och Luffe hade börjat packa upp.Tältet var lät att packa upp.
Jag:Tur att jag är scaut.
Det hade bara gåt en kvart tills jag var klar.Luffe var hungri.
Jag gav hånom lite mat.Själv var jag inte hungri.
Jag tängte hela tiden på när mamma och pappa komer ta det när dem kommer få se lappen jag skrev.
Plöstligt hörde jag et djur från en buske.
Vem eller vad kan det vara?!
Det får ni veta nästa del av sagan.Ses sen//Pandori1