panfukul

Hej alla!Förlåt att sagan tåg så lång tid.Men nu kommer den.
Jag var hellt paf.Vad det dem.Eller,det mosste var dem.Vad ska ag göra när dem kommer dit och
så siger mamma och pappa att jag har rymt.
Ska ag siga det nu?Eller ska jag hem och vänta på dem.
Gör det nu sa en liten liten liten röst.Det var min wooby.Gör det.....Sa luffe.Drömde jag?
Jag gör det tängte jag.Det gör det.Jag gick fram till dem.
Jag:Ursäkta mig.Jag är sofia ni pratar om.
Dem såg lite lustiga ut.Det går inte att beskriva minen.Lite paff nervösa glada ledsna.Det är väldigt svårt att siga.
Her pandasson:Är du den sofia.

Jag:ja på heders ord.
Dem gick fram och kramade mig.
Lite konstigt kändes det.Jag ser värkligen att vi är lika.
Jag undrade u hela tiden
varifrån jag fick min personlig het ifrån.Vi gick hem till mig.
Mamma och pappa var där.Dem såg på oss.
Mamma:Soffia, Ronald och Penny.
Pappa:Åååå...Soffia det var inte meningen...
soffia:Jaja.Då kom Luffe fram till mig.
Luffe:Du vet vel att du drömer.
Då öpnades mina ögon.Jag var i min säng.I mit rum.Ingen her och fru pandsson.Eller.
Jag gick up.I köket var mamma och pappa.Dem hade gort pankakor till frukost.
Mamma:Kom soffia, du har såvit länge.du är någ tröt.Jag gick dit och börade äta.
Bara en dröm.Tack frör det. Slut.
//Pandori1
P.S kan ni siga vad ni gilade om dena sagan.Ge et betyg emälan et och fem i komentaren.